Ungefär en mil utanför Arvika i västra Värmland, ligger det lilla idylliska samhället Sulvik, med 310 innevånare (enligt SCB, 2005). Samhället var tidigare kanske mest känt för att Karl XII här förvarade 48.000 liter sprit avsett för hans mannar under kriget mot Norge, det krig i vilket han ocksÅ stupade. I dag kanske Sulvik är mer känt för att motorcykelklubben Outbreak MC flyttat dit.

Dit kom vi, jag själv och en av mina klubb-bröder, lördagen den 11/12. Det skulle hållas en liten fest i lokalen senare på kvällen men ingen av oss två hade möjlighet att delta i den. Däremot skulle vi delta i ett möte tidigare på kvällen.

Väglaget var inte det bästa, det både snöade och var halt men fram kom vi i hyfsad tid. Eftersom ingen av oss varit där tidigare visste vi inte riktigt vart vi skulle, men så fick vi se två polisbilar inbackade bakom en gran och då förstod vi att vi kommit rätt. Jag vet inte vad poliserna höll på med men det såg ut som om de stod och monterade ihop någon form av stativ. De hade tydligen smygit runt utanför klubblokalen hela dagen.

Hos Outbreak MC var det riktigt trevligt. Där var folk från de flesta klubbarna i länet, många som man inte sett på ett tag men som det var roligt att träffa igen. Outbreak hade fått riktigt fint i lokalen även om de har en del jobb kvar.

Det bjöds på kaffe och pepparkakor, och vi hade det riktigt gemytligt, tills det var dags att sätta sig i bilen hemåt igen, men innan vi kunde lämna Sulvik var vi ju tvugna att hälsa på poliserna.

De hade flyttat sig längre ner mot samhället, antagligen för att de även skulle kunna hålla koll på den grusväg som gick lite vid sidan av stora vägen från Outbreaks lokal ner till byn. Och nu var de fler. 4 bilar och en buss såg vi och någonstans mellan 10 och 20 poliser. De stoppade allt och alla i båda riktningar. Det hade nog inte varit större polisinsats om vi så varit självmordsbombare.

Som vanligt fick jag ju blåsa och visa körkortet och sedan ville de även att min medpassagerare skulle visa sitt. Han undrade varför och om han var misstänkt för någonting. Polisen sa att han inte var misstänkt för något men att han var tvungen att legitimera sig. Vi menade att var han inte misstänkt för något förelåg det inget legitimationstvång. Då sa polismannen att om han inte visade sitt körkort så kunde han komma ut ur bilen och då skulle de säkert hitta något på honom så att de fick misstanke.

Både jag och min passagerare uppfattade detta som ett hot från polismannens sida. Min passagerare visade då körkortet, men vi bad också att få se polismannens legitimation för att kunna lämna in en JO-anmälan mot honom. Han vägrade att visa sitt id-kort på grund av att det som han sa, kunde användas i syfte att trakassera honom. Detta tyckte vi var ett omoget och barnsligt beteende och föga passande en allmänhetens tjänare. I synnerhet som han tydligen inte hade några som helst problem med att både trakassera och hota oss. Enligt 4 kap. 1 § polisförordningen (1998:1558) ska anställda inom polisen i arbetet uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De ska uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.

Efter tjat från vår sida uppgav han dock sitt tjänstenummer, men när min kamrat påpekade att det var väldigt många siffror för att vara ett tjänstenummer, hävdade han att det var nummret på polisbussen och att han hade order på att inte lämna ut sitt nummer.

Under tiden detta utspelade sig försökte en av de andra poliserna anteckna mitt registreringsnummer. Eftersom det varit mycket snömodd och samtidigt väldigt kallt när vi åkte upp så hade det lagt sig ett tjockt lager is över nummerplåten. Han försökte lysa med ficklampa på olika vis för att se vad det stod på skylten och när han misslyckades började han, istället för att gå runt bilen och titta på den bakre skylten eller helt enkelt fråga mig om nummret, sparka på skylten för att få bort isen.

Plötsligt kom han av sig i sparkandet och såg väldigt osäker ut. Nu sparkade han säkert sönder bilen, sa min kamrat, och jag klev ur för att se vad som hänt. Han hade lyckats sparka loss nummerskylten från bilen och nu låg den i snön framför bilen. Jag ber verkligen om ursäkt, säger han och jag höll på att explodera av skratt, men lyckades hålla mig lugn och svarade att jag nog skulle bli tvungen att göra en anmälan.

Nu klev det fram ytterligare en polis, som försökte styra upp det hela med att tala om att han var tvungen att bötfälla mig för att jag inte hade någon fungerande framblinkers. Jag vände mig tillbaka till polismannen som sparkat och frågade om han var intresserad av en bytesaffär. Det är taget, svarade han, lägg skylten i framrutan men sätt fast den så fort du kan så inte du blir tagen av nästa polis du möter, och fixa blinkersen.

Sedan var det bara att åka, utan nummerskylt och utan böter, och jag kan ju säga att vi skrattade gott åt alltihop i bilen på vägen hem.

Bytt är bytt!

Länkar:
• Outbreak MC
• Sulvik.se

Intressant Twingly Knuff

Andra bloggar om: Outbreak MC, polis, polisen, tjänstenummer, trakasserier, självmordsbombare, Sulvik, sprit

Inkommande söktermer:

• mc klubb i sulvik (2)
• outbreak arvika (2)
• outbreak sulvik (1)