Kanske är det lite Rock’N'Roll i alla fall. Jag mådde något bättre i morse när jag masade mig ur sängen. Solen sken också så jag åkte till motorcykelklubben för ett snabbt fordonsbyte. Och så ”Hit The Highway”.
När man kommer ut på öppna vägen och ger gas – det börjar gå olagligt fort, man känner vibrationerna från motorn och man möter dem med kroppen tills man på något konstigt sätt hamnar i synk med maskinen. Man börjar känna en slags surrande känsla av välbefinnande någonstans i magtrakten som sakta sprider sig ut i kroppen tills man känner i hela kroppen hur bra man mår. Samtidigt stiger ljudet från avgasröret till ett dovt vrål- det är nog världens bästa terapi.
Just i det läget blåser allt obehagligt bort. Feber, hosta, snuva eller vad som nu tynger en. Man är nästan som i ett vacuum där ingenting existerar utom man själv, maskinen och själva känslan. Naturligtvis blir inte varje motorcykeltur sådan, men när man en gång varit där är det dit man strävar – det är den där känslan man längtar efter, och precis som hos en narkoman finns suget kvar långt långt efteråt.
Det finns en gammal biker-klyscha som säger: ”If I have to explain You wouldn’t understand” och lite så är det. De som själva varit där vet vad jag pratar om, för de andra låter det troligen bara som svammel.
När jag kom fram till studion mådde jag bättre än på länge. Det blev också en ganska lugn dag där. Jag tatuerade en liten skorpion, som jag blev väldigt nöjd med, i nacken på en dam och det enda tråkiga på hela dagen var att jag tog kort på tatueringen men sedan hade kortet spårlöst försvunnit ur kameran. Troligen tryckte jag väl fel på något vis.
PS. Det pratas och skrivs mycket om bikerkriminalitet, men jag har ett förslag. Höj hastighetsgränserna med 30 – 40 km/h, så sjunker den säkert med hälften!
Andra bloggar om: influensa, good vibrations, motorcykelklubb, tatuering, skorpion, bikerkriminalitet
